Stöd och behandling för traumatiserade barn

Utvecklingstrauma

När upprepade trauman inträffar tidigt i ett barns liv kan det leda till det som kallas för ”Utvecklingstrauma”. Utvecklingstrauma kan ses hos barn som har levt i en ständigt hotfull miljö med misshandel och/eller omsorgssvikt. När omsorgen är inkonsekvent eller skrämmande i sig, får barnet inte hjälp med att ”reglera” sina behov och sin stress då omsorgspersonen samtidigt är den som skrämmer barnet. Detta leder till en kollaps av barnets förmåga att bearbeta och förstå vad som händer och en kollaps  av deras förmåga att hantera sina ”inre tillstånd”.

Barnets tidiga upplevelse av omsorgssvikt i sin anknytningsrelation kallas för ”anknytningstrauma”.  Barn med utvecklingstrauma och otrygg anknytning har ofta betydande problem inom de flesta utvecklingsområden. Dessa barn är mycket ”dysreglerade” vilket innebär att de inte kan identifiera sina inre känslor, de inte kan hantera sina känslor eller sitt beteende samt har mycket svårt att  kommunicera sina känslor på ett stabilt sätt.

Behandling vid utvecklingstrauma

Nationella och internationella riktlinjer beskriver att barn med utvecklingstrauma är i behov av en långsiktig behandling med fokus på såväl anknytning som trauma. Behandlingen behöver ske utifrån de tre faserna 1. Stabilisering, 2.  Traumafokuserad behandling 3. Förebygga återfall och främja fortsatt personlig utveckling. Många metoder kan komplettera varandra i de olika faserna av behandlingen beroende på vad barnet behöver.

Relationsbygget utgår alltid från metoden ”Sleeping Dogs ” som ram för behandlingen. Inom ramen för ”Sleeping Dogs” arbetar vi i ett nära samarbete med myndigheter och viktiga personer runt omkring barnet. Många olika behandlingsmetoder kan ingå. Vanliga behandlingsmetoder som kan integreras i behandlingen utifrån en individanpassad behandlingsplanering är till exempel LEKA utvecklingsstöd, Theraplay, Föräldrautbildningen Traumamedvetet Föräldraskap, EMDR, Systemisk familjeterapi, utbildning och stöd till skolpersonal i traumamedvetet förhållningssätt.

Barn som upplevt omsorgssvikt kan utveckla svåra beteenden såsom:

  • klängig, relationellt krävande eller undvikande av relationell närhet
  • starka känslor av ilska och rädsla eller en uppenbar brist på känslor
  • svårigheter att fungera i sociala situationer
  • svårigheter att upprätthålla relationer
  • behov av omedelbar tillfredsställelse
  • skolsvårigheter
  • beteendeproblem i form av intensiva utbrott, att stjäla, ljuga eller gömma mat.

Behandling utifrån "Sleeping Dogs"

"Don´t let sleeping dogs lie"

"Väck den björn som sover"

En del traumatiserade barn vägrar prata om vad som har hänt. De dissocierar, kommer inte ihåg eller kanske inte har ett språk för att tala om det som har hänt. Eller så kan de inte redogöra för händelser eftersom det är svårt för minnet att lagra traumatiska minnen på ett meningsfullt sätt.Vuxna i barnets omgivning kan vara rädda för att prata med barnet om svåra händelser av rädsla för att retraumatisera barnet eller för att möta barnets ibland irritabla och aggressiva beteende när traumat nämns. Vi vill inte ”väcka den björn (hund) som sover”. Bland har det gått många år sedan barnet blev traumatiserat vilket kan leda till att varken barnet eller andra runt omkring barnet kopplar ihop barnets beteende med de upplevelser det varit med om.
När ”björnar (hundar) tillåts sova” :
  • förblir barnet hyperaktivt
  • har barnet svårt att känna tillit, samspela och knyta an
  • upplever barnet en stor känsla av ensamhet
  • kvarstår barnets svårigheter i att reglera känslor och impulser
  • kvarstår barnets kroniska stress

2008 utvecklade Arianne Struik sin prisbelönta metod ”Sleeping Dogs” för barn, ungdomar och deras familjer. En metod som nu blir alltmer utbredd i Europa, USA, Canada och Australien. Syftet med metoden är att stabilisera (fas 1) svårt traumatiserade barn så snart som möjligt och att skapa trygghet och säkerhet runt barnen så att de kan påbörja en traumabehandling.  Metoden börjar med motivation och psykoeduktion och undersöker hur vi bäst kan förklara för barn och deras vårdgivare hur trauma påverkar hjärnan och barnets beteende på ett språk de förstår. Vi arbetar sedan med 6 stabiliseringsfaser, som granskas i en bestämd ordning utifrån hur hjärnan fungerar och hur den påverkas av stress. Struiks metod ”Sleeping Dogs” erbjuder ett systematiskt tillvägagångssätt för att hjälpa traumatiserade barn få möjlighet att behandla trauma så snart som möjligt. För att kunna behandla traumatiserade barn behöver vi först skapa trygghet och därefter ”väcka de sovande björnarna (hundarna)” – innan den faktiska behandlingen eller behandlingen av traumat kan påbörjas.

Metoder som kan vara en del av behandlingen utifrån metoden ”Sleeping Dogs”.